Detta är en del av en serie där vi går igenom de vanligaste kraftslagen i Sverige. För ett gott elsystem krävs en variation av flera kraftslag. Först ut är vindkraften:

Förr i tiden var det vanligt att ta vara på vindens energi. I Sverige var väderkvarnar en vanlig syn runt om i landet. Från 1800-talet och framåt tog andra kraftslag över och väderkvarnarna är tagna ur drift sedan länge. Men så kom vindkraften tillbaka, fast i en helt annan form. Anledningen är att vindkraften är förnybar och därför en av lösningarna när det gäller att ersätta fossila bränslen. Vindkraften har sedan dess, på bara ca 10 år, gått från att vara så gott som obetydlig för Sveriges elproduktion till att stå för runt 20 procent av den totala elproduktionen i landet!

En stor fördel med vindkraften är att den inte ger några utsläpp till naturen (under normal drift) och inte heller lämnar något miljöfarligt avfall efter sig. Marken kan dessutom lätt återställas när ett vindkraftverk tagits ur bruk. Vindkraftens miljöfrågor handlar istället mer om effekter på landskapsbilden och andra naturvärden, som exempelvis fågellivet.
 

Vinden – en billig, men oreglerbar källa till energi.

Dessutom är vinden en förhållandevis billig källa till energi. En stor vindkraftsproduktion i systemet leder därför till ett stort utbud på billig el. Men en utmaning med vindkraften är att vinden varierar. När det inte blåser måste elen därför produceras någon annanstans. Ett kraftslag som ofta används i Sverige är vattenkraften. Vi har en förhållandevis stor elproduktion från just förnybar vattenkraft vilket är tacksamt, för den är nämligen reglerbar! Vattnet kan lagras i dammar och användas för elproduktion vid tidpunkter när det inte blåser. Ett annat exempel på ett reglerbart kraftslag är kärnkraften. I Europa använder man sig av fler kraftslag än dessa två – bland annat är många länder beroende av gas som används som bränsle vid elproduktion.

Svängningar i elpriset och påverkan från Europa

I Sverige finns det begränsningar i överföringen av el från norr till söder. El från vatten- och vindkraftsproduktion i norra Sverige kan ibland inte föras ner i tillräcklig mängd till södra Sverige för att möta den efterfrågan som finns där. Därför får vi i södra Sverige i stor utsträckning ett gemensamt elpris med våra grannländer i söder, där priset ofta är högre. Detta beror på att Sverige ingår i en gemensam och sammankopplad elmarknad med övriga Europa. Det gör att elpriset inte bara påverkas av utbud och efterfrågan i Sverige utan även av de omkringliggande länderna. Hela Europa har haft höga elpriser sedan hösten 2021 vilket främst beror på det höjda naturgaspriset. Elpriserna i Europa påverkas mycket av gaspriserna eftersom gas i många länder används som bränsle vid elproduktion. Rysslands krig mot Ukraina har starkt bidragit till fortsatta kraftiga prisuppgångar på världens bränsle- och energimarknader. Den vindkraft som finns i elsystemet, både i Sverige och Europa - hjälper tidvis till att hålla elpriserna. Priset sjunker när det blåser mycket och stiger när det inte blåser. Därför kan vindkraften till viss del bidra till stora svängningar i elpriset.

Läs gärna mer om orsakerna bakom svängiga och höga elpriser här.